Funktionella och dissociativa neurologiska symptom - en patientguide

 

Hemi

Behandling av dissociativa, icke-epileptiska anfall

Med tanke på hur vanliga dissociativa anfall är, ter det sig märkligt hur litet forskning som har gjorts kring bästa möjliga behandling av patienter med dessa symptom.

 

På senare år har det dock skett en del framsteg på området. Det här avsnittet baseras på aktuell forskning, men även på författarnas erfarenheter av egna försök att lindra symptomen hos hundratals patienter.

 

Om du ännu inte har läst dem, läs gärna följande sektioner innan du fortsätter:

 

1. Anfall

 

Det är mycket viktigt att inse att den här typen av anfall är mycket vanlig, att de inte innebär att du håller på att bli galen, att de inte resulterar i allvarlig fysisk skada och kan gå över utan läkemedelsbehandling.

 

2. Att förstå diagnosen

 

Det är helt nödvändigt att du själv känner att läkaren har gjort en ordentlig bedömning och kommit till en korrekt diagnos.

 

3. Psykologi? Jag är inte galen!

 

Om din läkare har remitterat dig till en psykolog / psykiater, är det naturligt att undra varför. Läs detta avsnitt som ger en förklaring.

 

 

 

 

 

De flesta patienter med dissociativa kramper får varningssignaler före anfallen – kanske inte varje gång och ofta bara under några sekunder.

 

En del får ett varningstecken, men kan inte komma ihåg det efter anfallet. Ibland kan en vän eller anhörig notera varningstecken även om patienten själv inte gör det.

 

Vissa patienter får aldrig varningstecken och kan inte bli medvetna om sådana.

 

Om man kan lära sig att känna igen varningssymptom, kan det bli en nyckel till att få kontroll över anfallen.

 

Under anfallet förlorar du kontrollen över kroppen. Målet med behandlingen är att hitta stratigier för att återta kontrollen.

 

En viktig vetenskaplig studie av patienter med dissociativa anfall, nyligen gjord i London, visade vilka slags symptom som kan uppstå i varningsfasen. Författarna jämförde patienter med dissociativa anfall med patienter som hade epileptiska anfall. De visade att symptom såsom bröstsmärta, hjärtklappning, andnöd, svettning, domningar, pirrningar och känslor av ”att bli galen” var mycket vanligt förekommande vid dissociativa anfall.

 

Alla dessa symptom är relaterade till vårt ”kamp eller flykt”-system, som går igång när man får en ökad utsöndring av adrenalin. Samma symptom kan man också ha vid panikattacker. De är tecken på att nervsystemet är i ”alarmtillstånd”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 1. Patienter med dissociativa anfall har ofta symptom som tyder på att kroppen och nervsystemet går upp i varv innan anfallet. Tabellen är tagen från artikeln av John Mellers och Laura Goldstein, ”Ictal symptoms of avoidance behaviour and dissociation in patients with dissociative siezures. Journal of Neurology, Neurosurgery, and Psychiatry 2006;77:616-621)

 

Samma studie visade också att patienter med dissociativa anfall oftare tenderade att utveckla en rädsla för att vistas utomhus ensamma, eller tvärt om vara i större folksamlingar, eller platser och situationer som det var svårt att komma bort från. Detta händer ofta till följd av fruktan för de generande och uppmärksamhetsväckande situationer som uppstår på grund av anfallen.

 

Patienter med dissociativa anfall oroar sig ofta för konsekvenserna av ett anfall. ”Tänk om jag inte vaknar efter ett anfall?”, ”Tänk om jag ska bli handikappad, eller svårt permanent påverkad på något sätt?”

 

Ibland är det dissociativa anfallet ett sätt för din kropp att ”få ur sig” det hemska obehaget som du upplever under varningsfasen. Man får inte sin ”blackout” med flit, men ”blackouten” innebär åtminstone ett slut på varningssymptomen och ibland blir detta mönstret för hur anfallen etablerar sig och blir kvar.

 

 

 

 

Du kanske frågar dig, vad är det för nytta av att veta allt det här?

 

Om du kan lära dig att känna igen varningssymptomen, även om de bara varar några sekunder, kan du på sikt utveckla förmågan att kontrollera dem tillräckligt för att förhindra anfall och återfå kontroll över situationen.

 

Läs mer på nästa sida hur man kan göra.

Att lära sig att känna igen varningssymptomen...

...Under ett anfall förlorar du kontroll över kroppen. Målet med behandlingen är att hitta sätt att få tillbaka kontrollen...

Att lära sig att göra något åt varningssymptomen...

Nästa sida