Funktionella och dissociativa neurologiska symptom - en patientguide

Hemi

Skakningar / Spasm / Muskelkramp / Gångproblem och andra Rörelserubbningar

Vad är funktionella rörelserubbningar?

Funktionell rörelserubbning betyder att man har onormala rörelser eller lägen i en kroppsdel, som beror på onormal funktion i nervsystemet, men inte en neurologisk sjukdom.

Patienter med funktionella rörelserubbningar kan uppleva en rad olika oroande och besvärliga symptom:

Skakning / Tremor – Okontrollerbara vibrationer eller rytmiska skakningar i en arm eller ett ben. Vid funktionell tremor är rytmen och styrkan i skakningarna ofta varierande. Symptomet kan till och med försvinna när man är distraherad, men sporadiskt vara väldigt besvärande.

Ryckningar – En del kan uppleva ryckiga rörelser i en arm eller ett ben. De kan uppstå speciellt i samband med överraskande, höga ljud, i vissa typer av belysning eller vid smärtgenombrott.

Spasm / Muskelkramp – Ibland kan händer och fötter ”fastna” i onormala lägen som är svåra att bryta. Detta kan vara ett övergående problem (spasm) eller utvecklas till en länge stående, så kallad fixerad funktionell dystoni eller kontraktur. Patienter med funktionell dystoni har ofta en knuten eller kloformad hand eller en inåtvriden fot (se bilderna till höger).

Gångrubbning – Olika funktionella problem med gångmönstret är relativt vanliga. De kan yttra sig som ett ben som släpar efter när man går, ben som sporadiskt ”viker sig”, fötter som upplevs som ”klistrade vid golvet” vilket leder till en skridsko-liknande gång eller att man helt enkelt känner sig ostadig när man går. Ibland uppstår gångproblem efter att man har fallit omkull av någon anledning och förvärras av en fortsatt rädsla för att ramla igen.

Till skillnad från andra rörelserubbningar (t.ex. Parkinsons sjukdom), beror en funktionell rörelserubbning inte på en skada eller en sjukdom i nervsystemet. De har sin grund i ett behandlingsbart och botbart problem med hur nervsystemet fungerar.

Detta betyder att funktionella rörelserubbningar kan bli lindrigare och till och med läka helt.

Hur ställer man diagnosen?

Diagnosen ”funktionell rörelserubbning” ställs vanligen av en neurolog. Det kan vara en särskilt svår diagnos att ställa, eftersom den kräver expertkunskap om hela vidden av rörelserubbningar som uppstår till följd av neurologiska sjukdomar, där en del är ovanliga och kan ha underliga symptom.

Det är därför svårt att sammanfatta alla kliniska egenskaper hos funktionella rörelserubbningar. De är ofta relaterade till någon tidigare inträffad skada, men kan börja långt efter denna, ibland mycket plötsligt. Här är några exempel:

1. Skakningar / vibrationer / tremor – vanliga egenskaper hos funktionell tremor:

a. Variabel amplitud (hur kraftiga skakningarnar utslag är)
b. Variabel frekvens (hur snabba de är)
c. Förekomst av tillfällen då skakningarna är helt borta
d. Skakningar som försvinner en stund när man gör något som kräver ett stort mått av koncentration (som svåra räkneuppgifter)
e. Svårighet att starta och upprätthålla snabba rytmiska rörelser med den bra (minst skakiga) handen eller foten.
f. Skakningar som blir mycket värre när någon annan försöker hålla fast armen eller benet

2. Plötsliga, entaka ryckningar – även kallade ”myoklonus” eller ”myoklonier”.
Vanliga egenskaper hos funktionella myoklonier:

a. Ryckningar vid förväntan eller som reaktion på höga ljud (finns dock andra orsaker till dessa)
b. Närvaro av ett särskilt mönster på EEG (undersökning av hjärnans elektriska aktivitet) som kallas ”Bereitschaftspotential”, som endast sällan ses hos patienter med myoklonier orsakade av neurologisk sjukdom.

3. Godartade upprepade ryckningar – ibland kallade ”benigna fascikulationer”.

Många människor har små ryckningar i enstaka muskler av och till, särskilt vanligt kring ögonen och i fingrarna. Sådana ryckningar är så vanliga att det betraktas som fullt normalt att ha dem någon enstaka gång ibland. Det finns dock patienter som upplever dessa muskelryckningar allt oftare och att de sprider sig till flera ställen på kroppen. Detta kan leda till en förståelig oro för orsaken till symptomet, vilket i sin tur förvärrar besvären. Generaliserade godartade ryckningar är kända för att uppstå särskilt hos läkarstuderande och läkare, hos vilka symptomet och oron driver varandra i en allt värre spiral, med resulterande rädsla för att ha drabbats av motorneuronsjukdom (även kallad ALS, amyotrofisk lateral skleros). Faktum är dock att dessa funktionella små muskelryckningar engagerar hela muskelfibrer, till skillnad från de små, krypande rörelserna (äkta fascikulationer) som ses vid ALS. På grund av vissa ytliga likheter kallas tillståndet därför ibland missvisande för ”benigna fascikulationer”. Det finns andra orsaker till generaliserade små muskelryckningar, men ”benigna fascikulationer” är klart vanligast.

4. Spasm / Muskelkramp – funktionell spasm uppstår ofta i händer, fötter samt hand- och fotleder.

Handen kan drabbas av något som kallas ”karpopedal spasm”, se bild till höger. Detta kan ske vid andra medicinska tillstånd, som låg kalciumhalt i blodet och denna orsak ska alltid finnas med i tankarna innan man ställer diagnosen ”funktionell spasm”. Karpopedal spasm inträffar typiskt under hyperventilering (klicka här för mer om detta).

5. Fixerat läge / fixerad funktionell dystoni – Detta beskriver ett fixerat, onormalt läge som en hand eller fot intar ständigt eller nästan ständigt.

Fixerade avvikande lägen har ofta samband med en viss nivå av funktionell svaghet och uppstår ofta i samband med smärta. Det finns ett överlapp här med ett tillstånd som kallas Komplext Regionalt Smärtsyndrom Typ 1. De två vanligaste sorterna av funktionell dystoni är:

a. I handen, där utseendet kan likna det vid karpopedal spasm eller ibland en knuten näve.
b. I foten, där fotleden i typfallet är vriden inåt.

6. Funktionell gångrubbning – ett onormalt gångmönster som inte beror på en underliggande neurologisk sjukdom. Flera typer finns beskrivna:

a. Uttalat långsam gång med en tendens för fötterna att ”fastna i golvet”.
b. ”Gå på is”-mönstret – en försiktig gång med fötterna brett isär och stela ben.
c. Gående på huk – ofta associerat med en rädsla för att ramla.
d. Plötslig knäsvaghet, knäna viker sig sporadiskt – vanligt fynd vid funktionell svaghet i ett eller båda benen. Kallas ibland helt felaktigt för ”droppattacker”. Kräver noggrann diagnostik då det finns andra orsaker till detta gångmönster.
e. Generellt ostadig gång med sporadiska, oregelbundna kliv åt sidorna.

Så är det bara inbillning? Det korta svaret är nej, men läs mer i avsnittet ”Psykiskt?” för att läsa vidare.

Hur uppstår funktionella rörelserubbningar?

Funktionella rörelserubbningar uppstår av olika orsaker hos olika individer. En del av de mest uppenbara orsakerna liknar dem som finns beskrivna vid funktionell svaghet:

Efter en skada eller i samband med smärta – en stor andel av patienter med funktionell dystoni (och något mindre vanligt funktionell tremor) har en tidigare känd fysisk skada eller smärta i en arm eller ett ben när spasmen / dystonin eller skakningen / tremorn uppstår. Det finns ett överlapp med ett tillstånd som kallas Komplex Regional Smärta Typ 1. Rörelserubbningarna som ses vid detta tillstånd (särskilt spasmen / dystonin) är identiska med de beskrivna funktionella rörelserubbningarna. Funktionella ryckningar och skakningar kan också uppstå hos patienter med kroniska smärtsyndrom i nacke och ländrygg.